Idag var det den årliga påsk jakten för hela slanten, då min och thereses familj samlas för att äta och sedan att våra föräldrar ska finna någon slags nöje i att sysselsätta sina, nu ganska stora barn, genom en jakt efter påskägg dom antagligen lagt ner lite för mycket tid på. Vi får ju då göra de fulaste grejerna i jakten för att få den lilla tillfredställensen vi sedan finner i godiset. Så frågan är ju om det egentligen är värt det egentligen, menmen, lite gratis godis blir väl alla glada för, eller?

I år var det dock inte så konstiga grejer, men det var iaf underhållande. Jag vet inte hur många gånger vi sprang de otroligt jobbiga hundra metrarna mellan mitt och tesses hus. Men ja, det hela gick ut på att vi skulle hitta olika ställen runt tess hus där lappar låg, som ledtrådar. På lapparna var det bilder som var tagna extremt nära så skulle vi lista ut var i huset dom var tagna, och sen låg det en ny lapp där med ett annat motiv och så skulle vi fortsätta leta.

Ja, ni fattar. Vi kom såsmåningom hem igen och fick då lyssna på en skiva med olika ljudklipp, och så skulle vi gissa vad som lät. Vi ägde. Sen fick vi en lapp med wingdings text, ni vet sån man kan ändra till på word som inte går att läsa, så skulle vi lista ut vad det stod, och där stod det var våra ägg låg och sen var det bara att hämta se candy.
Som sagt, massa jobb för nästan ingenting.



Bild från en tidigare jakt. Vi skulle då åka runt i nästan hela nyköping och göra saker, t.ex. skeda på lugna gatan, åka till några av våra föräldrars bekanta lite utanför stan och dansa små grodorna, åka till några andra bekanta som hade middag med massa folk, och sedan i tur och ordning sjunga en fin visa solo för alla där. 
Ja, våra föräldrar har lite för mycket fritid jag vet, men vad gör man åt saken liksom?

B